Halva året har gått och jag är fasen så redo för att hela året ska vara över. Fick ADHD-diagnos i mars, tuffa månader på nytt jobb och med personal som utmanade på alla möjliga sätt. Sedan går min mamma bort, fastän det var väntat (någon gång) så kom det ändå som en chock. När den chocken väl lagt sig så blir vi tvungna att avliva världens bästa hund, Basil. Det var dags för honom att gå, han var gammal och sjuk med vilket tomrum han lämnar efter sig. I augusti reser jag till USA ( and don’t get me started on what I think of their POTUS) för att träffa vänner men främst för att säga ett farväl till en fadersfigur som betyder väldigt mycket.
Känner faktiskt att det räcker nu. Nu vill jag ha något glatt, något som piggar upp och ger mig kraft. Ok, jag har ju min spinning men hur många pass kan man hålla och plåga andra innan de vänder i dörren? Ok, lite skämt där, de älskar att bli plågade av mig så att de skulle försvinna oroar mig inte.
Men det är mycket av just allt nu och en liten paus hade varit skönt.
